Tuesday, June 28, 2011

Måleri målerahh ~

Har målat idag igen, det tar sig det där trapphuset minsann ^^ Är nere på första våningen snart haha x)
Fast ja, målning är väl inte det som simmar runt i huvudet på mig för tillfället :P

Jag sover hemma idag, det var länge sen :O Tänkte måla tidigt imorrn så jag kan sticka iväg igen hehe ^^
För övrigt har det ju varit midsommar och sånt där :P Familjefirande på landet, det brukar ju gå sådär som vanligt, men på kvällen åkte jag in och gick på fest med Adde och hans kompisar, parkeeeen var bäst haha X) Annars har helgen varit allmänt superslapp, men nu börjar ju värmen komma tillbaka har jag hört så nu ska här hittas på hyss! :3 Eller ja, sola bada och grilla iaf x)

För att hoppa från det ena till det andra.. Jag måste bara få skriva av mig lite, okay >_> Don't judge me

_____________VARNING FÖR KÄNSLOMÄSSIGT CRAP___________

..Så vad väntar jag på?
Jag mår så bra, jag vill ge så mycket, och det som står i vägen är den där rädslan för att låsa mig, som känns mest bara jobbig och alldeles för ivägen just nu.
Det känns nästan mer som tvärtom, att inte vilja låsa mig låser mig. Gaw, logiken >_<
Och det känns som att jag bara går runt och väntar på ett perfekt datum (lol O.o), ett perfekt sätt, eller kanske bara en perfekt tid.
Samtidigt lyssnar jag på alla dessa låtar som säger att man ska ta dagen som om det vore den sista. Så, fortfarande, vad SJUTTON väntar jag på? xD -.-

Frågan jag ställer mig ofta är dock "vågar jag? tänk om jag ångrar mig?". Varför jag velar är samma anledning som vanligt, tänk om jag faller tillbaks i samma gamla visa? Det har jag ju gjort i varje förhållande sen dess -.- Inte något jag är stolt över, det har alltid varit de värsta perioderna i mitt liv hittills. ja, jag vet att jag är dum och elak och allt det där, men kanske har jag äntligen lärt mig av misstagen.
Kanske är det för att jag alltid haft i baktanken att han alltid älskat mig, men inte nu längre. Kanske kan jag äntligen gå vidare utan att det ska komma ivägen för mig, för att jag vet att han äntligen kunnat gå vidare. Jag har lite svårt att handskas med tanken av det fortfarande, men det är ändå bra. Innerst inne är jag nog glad för hans skull.
Det känns som ett kapitel kommer till sitt slut och ett nytt tar sin början.
Oj, har inte riktigt tänkt på allt det här ordentligt än känner jag, det känns som en lättnad bara sveper över mig haha. Det måste nog gro sig ett tag till, men det blir bra.

Every end is a new beginning :) 


Nej, det här får nog ligga och puttra ett litet tag till innan jag kan smälta vad som händer ordentligt haha. Det är stora grejer för mig, det här.
Men det kommer bli bra :) I can feel it

No comments:

Post a Comment