Nytt jobb nalkas??

MEN!
För att blicka framåt och inte vara en sån himla surputt, så har jag sökt jobb på Gustavsvik. Och dom vill träffas! Hihihi, det är ju rätt guld ändå må jag säga.

Hatar på allt.

Humöret går ner, vågen går upp. Känns som att jag kämpar för något varje dag, helt i onödan. And it's bringing me down. Mina energidepåer bara töms utan att jag får nåt att fylla på med. Det enda som räddar mig när saker är extra tunga är animecirkeln. Dessa underbara människor räddar mig varje dag genom att bara existera.
Jag är rädd för att uttrycka mig, rädd för att klä mig som jag vill. Vilket har resulterat i att jag har tappat viljan att ha på mig något annat än mjukisbyxor och nån säckig tisha. Viljan har försvunnit, från allt.
Julkänslan har försvunnit. Han tog den från mig den jäveln. Mina pengar har jag äntligen fått tillbaka, men inte energin han tog. HAN TOG MIN JULKÄNSLA. Det är väl ändå det värsta. Nu letar jag desperat efter den, men den finns inte i julgranen som skulle kunna vinna pris för den är SÅ HIMLA vacker, inte i den största julstjärna jag kunde hitta, inte i de nya adventsljusstakarna som är trendiga as fuck. Plånboken är tom och likaså mitt hjärta. Jag har ett fint hem, ett sjukt fint hem. Men det betyder ingenting längre. Varför lägga energi på det när det ändå bara går sönder tillsammans med alla känslor.
Julklappar orkar jag inte ens bry mig om. Det är helt sjukt att jag orkar med pole'en på torsdagar. Mina växter dör. Allt är skit.